En djup suck

I en sekund varje morgon när jag vaknar är allt som vanligt, sedan kommer jag på att pappa är död. Då är det skönt att sucka. En djup suck.

I dag har vi träffat prästen (som är min vän Anna) inför pappas begravning. (Det känns fortfarande overkligt när man skriver det. Pappas begravning. Vadå, han ska väl inte vara död?) Det känns skönt att det är Anna som kommer att ha begravningen, hon är så klok och bra och enkel. Och så kände hon ju pappa.

I morgon ska jag till Bryggmans och beställa kistdekoration. Något fint med känsla av skogen. Och så ska jag till BVC med Sixten, som ju redan har blivit en månad gammal! Han har gett oss små leenden i helgen. Jag ska återkomma med lite Sixtenbilder snarast. Och så måste vi ju ta någon bra bild att skicka in till tidningen, det glömmer vi hela tiden.