skip to main |
skip to sidebar
...och jag sörjer den inte! De två yngsta pojkarna satt förstås på första parkett på kanten av sandlådan, Sixten för en gångs skull tyst och stilla med stora ögon.
Vi blev förvånade över hur ljust det blev inne i hallen - det känns som att någon har glömt att stänga ytterdörren, men det är bara det att taket på bron skuggade förut. Vi får en försmak på ljuset som kommer att flöda in i hallen vid glasverandan! Känns så skönt att vi är igång! Grävmaskin nästa...
Nu är altanen borta. Blommorna är flyttade från rabatten och torvblocken också. Skifferplattorna närmast bron är lagda i en hög nere vid ladan. Jag har numrerat dem, skissat av hur de låg gentemot varann och fotat dem. Jag tänker mig att pusslandet blir något mindre om man vet vilka plattor som passade med varandra. De är ju inte så lätta att lyfta och prova och prova om igen, som det lätt blir när man pusslar (eller när jag pusslar rättare sagt, för jag ger mig ju inte förrän jag hittat den ultimata matchningen).
Imorgon börjas det! Då kommer byggarna hit och river bron. Nu blir det spännande att komma hem från jobbet och mötas av en ny syn varje dag. Lite nervöst är det, läskigt framförallt att riva, det är lite emot mina instinkter... men det som kommer sen tror jag blir bra!
Återigen en dag i trädgårdens tecken. Efter en trevlig lunchutflykt till fiskecampen i Jävre, hos mamma i husvagnen, så fortsatte jag arbetet med att flytta perenner till sitt tillfälliga hem i pallkragarna vid trädgårdslandet. En del fick nya hem i andra rabatter, där andra fick maka på sig - eller flytta till en ny rabatt i sin tur. Det är det som är roligt med trädgårdsarbete, det pågår ständigt och varje år är det nya förutsättningar.
Vi grillade hemgjorda hamburgare till middag, saftiga och goda - man blir hungrig av att gräva! Och skönt trött i kroppen.
Dagens bästa kom från Sixten. Han hade satt sand i Ivars nya vattenpistol, så Ivar började gråta. Då lutade Sixten sig mot hans rygg, kramade och sa: "God Jul".
Det funkade lika bra som förlåt, för Ivar kunde förstås inte hålla sig för skratt, så ledsamheten gick fort över!
En riktig utedag har det varit idag. Vi har påbörjat förberedelserna för utbyggnaden, men det ena leder ju till det andra, allt hänger ju som bekant ihop. Så för att kunna flytta blommorna från rabatten som ska bort till en tillfällig plats i trädgårdslandet, så var jag tvungen att flytta på de unga jordgubbsplantorna som skulle till nytt ställe i landet - där ogräset fått härja fritt förrförra sommaren men som vi täckt med en presenning ifjol. Fram med grepen och gräva upp massor med kvickrot... Och när jag flyttat jordgubbsplantorna så var det ju en del ogräs kvar där också.
Men nu är där ett nytt fint jordgubbsland och en pallkrage för blommorna. Sixten har pratat med maskarna och Mats har börjat montera isär altanen för att ta rätt på virket. Imorgon ska vi hälsa på mamma i husvagnen, de är på helgsemester, det blir bra för ryggen att pausa lite, jag är rätt mör efter dagens vedermödor.
Eleverna ska få jobba med lite retuschering av gamla fotografier imorgon på fotolektionen och jag har letat ihjäl mig ikväll efter gamla fotografier som jag vet att jag har nånstans - men var? Jag sökte i flera lådor i förrådet, Mats baxade bort möbler som stod framför en byrå där jag var nästan säker på att de var. Men icke. Jag hade nästan gett upp, men för en stund sen hittade jag dem faktiskt! Jag hade glömt att jag satt in dem i ett gammalt album och skrivit vilka personerna är för att inte glömma.
Bilderna är från mammas sida av släkten. När de delade upp saker efter mormor och morfar, så ville ingen ha de gamla fotografierna. Speciellt inte de bilder där personerna inte kändes igen, eller dubletter. Jag var i femtonårsåldern, men var en samlare redan då - och kunde inte för mitt liv begripa hur de ens kunde tänka tanken att slänga bilderna! Jag tog rätt på dem förstås och senare kunde vi klura ut vem de flesta var på bilderna. Vad glad jag blev att jag hittade dem! De berättar så mycket och jag är ju en nostalgiker av stora mått...
Hoppas att eleverna har lyckats hitta några gamla bilder hemifrån, annars får de bita tag i mina bilder, kanske den med min mamma som liten, med hästen de hade.
Världens klantigaste montage i Photoshop, men bara för att se ungefär hur huset kommer att se ut inifrån gården när utbyggnaden är klar. Ingången blir alltså på vänstra sidan, där glasverandan fortsätter runt hörnet. Vi har inte bestämt än om fönstret i tvättstugan (det högra på bilden) ska vara mindre än de andra för att passa till arbetsbänkens höjd. Eller om man ska prioritera utsidans helhet och få ett fönster som går ner bakom arbetsbänken. Lite opraktiskt inifrån och inte helt snyggt. Vad tror ni?
Mötet med byggföretaget gick bra, skönt. Elektrikern och rörmokaren var också med, jag hade inte träffat dem tidigare, men de kändes sympatiska och kommunicerade bra med oss - känns som en viktig förutsättning! Byggstart v 22, om knappt tre veckor är vi igång! Känns otroligt overkligt.
Jag har varit splittrad i helgen, men på ett positivt sätt. Jag vill göra allt på en gång i trädgården, man får sån lust när solen lyser och mycket börjar titta fram i rabatterna! Samtidigt som tvätten behöver sättas på och det behövs städas inne och den där hemtentan i fotohistoria som måste bedömas...så det blev lite av varje. Mest ute kan jag ju säga.
Vi var och hämtade sälg (eller är det vide? jag blir aldrig klok på skillnaden) till ett nytt insynsskydd vid uteplatsen i fredags. Det gamla blåste nämligen sönder vid en av höststormarna. Stolparna är nere i marken och jag har hunnit fläta tre decimeter, men nu behövs mer material innan jag kan fortsätta, så det får väl bli nästa helg kanske.
Sedan har vi haft besök av pojkarnas farmor & farfar (den senare har räfsat hela gården åt oss, härligt!). Jag har handlat stövlar. Grillat. Köpt solmull som nu ligger i rabatterna. Planterat krukor med taklök. Och varit på kalas.
I morgon skriver vi kontrakt med byggfirman!
...och jag sörjer den inte! De två yngsta pojkarna satt förstås på första parkett på kanten av sandlådan, Sixten för en gångs skull tyst och stilla med stora ögon.
Hämta material i skogen. Raka stolpar av björk, c a 6-8 cm i diamater och långa, raka slanor av pil eller sälg., fingertjocka eller lite grövre. Spetsa stolparna och "kola" änden som ska ner i jorden, d v s bränn den i elden så den blir svart. Detta skyddar mot röta och ditt insynsskydd håller lite längre. Gör ett hål i marken med ett spett och slå ner stolparna med slägga ca 4-5 dm. Fyll runtom med sand. 
Fläta varannan framför, varannan bakom. Knipsa av ändarna med sekatör.
Skaffa dig en medhjälpare som kan hugga i (eller så gör du det själv, det går lite fortare :)
Klart! Eller nästan, det ska förstås jämnas till ute i kanten. Och björkstolparna sågas av i lagom höjd.
Världens klantigaste montage i Photoshop, men bara för att se ungefär hur huset kommer att se ut inifrån gården när utbyggnaden är klar. Ingången blir alltså på vänstra sidan, där glasverandan fortsätter runt hörnet. Vi har inte bestämt än om fönstret i tvättstugan (det högra på bilden) ska vara mindre än de andra för att passa till arbetsbänkens höjd. Eller om man ska prioritera utsidans helhet och få ett fönster som går ner bakom arbetsbänken. Lite opraktiskt inifrån och inte helt snyggt. Vad tror ni?
Valborgsmässoafton firade vi på Åsen hos min bror, med brasa och korvgrillning som det ska vara. Mycket trevligt, och vilket fint väder!
