Favoriterna i munnen just nu

Sixten lägger ord efter ord till sin vokabulär nu. Favoriter att säga om och om igen är:

"Mamma!" (såklart!) jag svarar: "Jaa". Han säger: "mamma!" "Jaa". "Mamma!" Skulle jag fortsätta svara skulle han hålla på hur länge som helst.

"Hej då!" (med huvudet på sned och den sötaste vänaste rösten man kan tänka sig...) Ibland lägger han ihop dessa med antydan till tvåordsmening:

"Hej då... (paus) ...mamma!" Man kan säga hejdå till allt och alla. Till snoppen när blöjan åker på. Andra favoriter:

"INTE" (förtydligar med bestämd huvudskakning ifall någon skulle missförstå)

"Gujchka" (en av de få grönsaker som äter med stor förtjusning. Slår dock inte svarta oliver...)

"Bupp!" (=upp) Med en kraftigt uppfordrande röst och med ett litet pekfinger som pekar upp mot trappen och de hägrande storebrorsleksakerna uppe i deras rum.

"Bajs!" (såklart...) Han har kommit på att sticka in sin lilla hand i min urringning och säga "bajs!" När jag protesterar och säger "nej, där är det väl inget bajs!" så skrattar han gott. Nu har jag kommit på hur hans associationsbanor har gått. Han var nämligen inne i badrummet uppe, där han pekade på min bh som låg på en pall och sa: "bölchja!" (=blöja) Han tyckte nog att det påminde om en blöja och då måste det väl rimligtvis finnas bajs där också, eller...?