fredag, december 29, 2006

Om att missbedöma avstånd


Både jag och folk i min närhet (läs Mats) missbedömer ofta avståndet när jag ska gå förbi, vilket resulterar i att jag bumpar in i personen ifråga med magen. Det klassiska har blivit på morgnarna när en av oss står och hjälper någon av pojkarna med tandborstningen i vårt smala badrum och den andra ska gå förbi för att hämta något som naturligtvis är längst in. Men det är inte så konstigt egentligen, för framifrån och bakifrån kan man nästan inte se att jag är gravid (i alla fall inte i nionde månaden), men från sidan är det en helt annan sak...

3 kommentarer:

Isabelle sa...

Å vad härligt! Vilken dunderfin mage! Nu är det nära! Stort lycka till! Många kramar /isa&theo

Sara sa...

Tack! Jo, nu börjar nedräkningen...

Anna sa...

Vilken kalaskula! :-) Jättefin!