Turen har vänt

Otroligt men sant - igår när jag klev ur bilen på väg till jobbet, (den tunga dagen när vi skulle ha möte med klassen och bestämma vilka som skulle med eller inte till London) så ringer hon från resebyrån. Helt plötsligt finns det plats för oss på vårt första hotell, och de låter oss bo utan extra kostnad. Ibland blir man räddad i sista stund! 1 juni bär det av.

Londonångest

Turerna kring elevernas Londonresa fortsätter, allt är ovisst och jag har ont i magen...jag har lust att kliva in i en garderob och kliva ut på andra sidan på en sommaräng och bara fly från alltihop. Slippa besluten och ansvaret och att vara spindeln i nätet.

Vi hade årsmöte med trädgårdsällskapet ikväll, det var skönt att tänka på nåt annat en stund. Nu en kopp te.

En kilometer

Sixten fick följa med till scouternas kårdag i går. De grillade hamburgare och fick lära sig hur man tar sig upp ur en isvak, en 15-årig kille fick prova medan någon från Pite Sim instruerade. Spännande förstås. Vi pratade lite om det efter godnattsagan och jag sa att det måste ju ha varit jättekallt för killen som visade - var han länge nere i vattnet? Sixten funderade lite och sa:

- En...en... (så höll han upp sitt lilla pekfinger) ...en kilometer! Så länge var han!

Kvällsbad

Allt blir inte som man tror

Vilket antiklimax. I dag skulle vi till London med medieklassen. Väskorna packade, alla studiebesök inbokade, biljetterna och passet var med - men en vulkan på Island får för sig att få ett utbrott precis i lagom tid för att askan ska hinna sprida sig över Sverige och nu även Storbritannien. Tror aldrig jag har pratat i telefon så mycket på en dag som idag. Med undrande elever och föräldrar, resebyrån, kollegor, fler elever.

Resebyrån försöker boka om oss, men flygen är ju överfulla förstås och vi är 30 st...och ingen vet ju hur länge askan finns i luften. Konstig känsla, vi har planerat och laddat så länge och eleverna är besvikna förstås.

Linslusen

Just när jag började tänka att Piteå-Tidningens besök på skolan före påsklovet inte skulle resultera i någon artikel i tidningen, att de hittat andra saker att skriva om, så dök den obarmhärtigt upp. Med både framsidebild och stort uppslag inne i tidningen. Alltid konstigt och jobbigt att se sig själv på bild och läsa om sina uttalanden. Och svårt och jobbigt att oförberedd svara på frågor när man inte kan kontrollera hur det kommer att tolkas och citeras.

Hoppas det komplexa i det hela kom fram. Att medieprogrammet visserligen läggs ner, men blir kvar som inriktningar i andra program. Att det är tråkigt att det försvinner, men att det kan (men också inte) bli nåt bra av det, helt beroende på vilka inriktningar och kurserna som kommer att erbjudas just hos oss.

Påskpyssel

Idag har vi njutit av solen ( bäst att passa på, det verkar som att vi inte kommer att se så mycket av den framöver...).

Och så har jag, Ivar och Sixten blåst ur och målat ägg.
Glad påsk på er!