Pottan

Bobåkning på Pottan på förmiddagen, men först sy på ett reflexband på Viktors overall för att täcka för revan som han fått nedanför knät. Bra att galonbyxorna blev kvar på skolan i fredags så att jag blev tvungen att laga NU, annars hade det aldrig blivit av. Sixten sov hela tiden, så choklad och mackor och åken kunde avnjutas i lugn och ro. Klippning och bad för Viktor och Ivar, sedan middag hos mormor & Kjell med farmor & farfar. En rätt så bra dag med andra ord!

Härliga vårsol!

Apelsin i vårsolen, jag och Ivar åt mellis ute på bron i dag, så härligt med sol som värmer!

På eftermiddagen tog Mats pojkarna med sig till Akva för att se "Bilar" på den stora välvda duken. Jag passade på att sätta om en del av blommorna hemma medan Sixten sov. Pojkarna kom hem spralliga och berättade halva filmen medan vi åt en sen middag.

Ivars tankar om morfar

Ivar som är fyra och ett halvt pratar mycket om morfar och bearbetar att han är borta. Han har varit mycket bekymrad över det praktiska, mest kring vem som nu ska köra alla maskinerna på gården nu när inte morfar kan det: traktorn, båten, skotern o s v. Det var nästan det första han sa när han fick veta att morfar var död:
"Då finns det ju ingen som kan köra traktorn. Vi måste nog köpa Kerstin ett traktorkörkort!"

Han har försökt att hitta lösningar för att göra allting bra igen och hitta det positiva i allt elände. Bland annat sa han:
"Det var ju bara pyttepyttelite bra att morfar dog, för han var ju ganska busig..."

När jag förklarade att Kerstin (morfars fru) var ledsen nu när morfar var borta så hade han en lösning på det också:
"Men det flyttar nog snart in en ny gammal människa i det huset."
"Nej, jag tror nog inte det, Kerstin ville nog bara ha morfar", svarade jag.
"Jo, men han kan ju vara ganska lik morfar. Och så kan hon ju bestämma att han ska heta Gösta!" (som morfar alltså)

För någon dag sedan hörde han en ballad som gick i moll på radion och sa helt plötsligt:
"Dom sjunger en döden-sång!"
Han kände säkert igen de sorgsna tonerna från de sångerna som sjöngs på begravningen. Sedan sjöng och spelade han på pianot en egenkomponerad döden-sång tillägnad morfar:
"Det var ju trååkigt att morfar är dööd..hans hjärta slutade att slåå..."

Jag hoppas att morfar hörde hans fina sång.

Plikttrogen längs vägen

Jag skjutsade Kerstin till Luleå i går kväll, hon skulle åka till Kiruna en vecka till sin son med familj. Jag körde plikttroget helt enligt hastighetsskyltarna. Min kompis åkte nämligen dit för fortkörning för inte så länge sedan. Hon missade att sakta ner från 110 till 90 på E4:an och körde därför 107 km/h på 90-väg och fick böta 2 400 kr. Två tusen fyrahundra kronor! Helt osannolikt mycket pengar att tappa utan att få någonting för dem. Jag visste att de hade höjt böterna, men trodde inte att det var så mycket. Fast egentligen är det ju hemskt att man ska behöva skrämmas till lydnad när det ju faktiskt handlar om ens egen säkerhet.

Grabbtrio

Vi har äntligen skickat in en bild på Sixten med sina bröder till Piteå-Tidningen, det tog ju bara två månader att komma till skott... Så spana efter den här bilden under BB-nytt, skulle tro att den kommer in på lördag.

88 besökare!

I går kväll satte jag dit en besöksräknare på bloggen som jag tänkt så länge men som inte har blivit av. Jag trodde nog att det skulle vara några fler än de som kommenterar, men inte att det skulle vara så många som 88 besökare på ett dygn! Fantastiskt. Sporrar till att uppdatera lite oftare när man vet att någon läser.

Vacker söndag

Lite bilder från den vackra söndagen. Klas & Magdalena med lilla Mirjam var och hälsade på och den extra påbyggda pulkbacken invigdes (Mats och Viktor har packat med hinkar med vatten och snö). Så skönt med vårsolen!

De hade bokat vandrarhemsrum i Katterjokk nära Riksgränsen och Björkliden i slutet av april, det lät så härligt så vi blev sugna på att haka på. Jag ringde och kollade i dag och rum fanns kvar! Söndag till fredag. Jag har precis köpt slalomutrustning, var och hämtade dem idag, så det blir ju toppen att få åka lite mellan amningarna! Jag har knappt åkt sedan gymnasiet, men nu ska det bli kul att börja om att åka, perfekt att kunna åka hela familjen om några år. Viktor har ju börjat åka i år, så vi kan ju turas om att åka med honom. Och bara att få vara i fjällen! Spela spel på kvällen och basta...

Vad tycks?

Viktor ska ha nya glasögon för de andra har gått sönder, så vi har lånat hem tre bågar i helgen. Han kom själv på den smarta idén att ta bilder på honom med de olika bågarna. Dels för att kunna jämföra bredvid varandra och dels för att lägga ut på bloggen för att få lite smakråd. Två av bågarna är samma modell, men olika färger. En mellangrå och en lite ljusare blågrå. Så farmor & farfar och mormor & Kjell, vad tycker ni? (Ni andra får naturligtvis också tycka till!)

Utmaning

Min första utmaning som bloggare kommer från Mari. Jag ska skriva sex sjuka/underliga/egendomliga saker om mig själv. Egentligen ska jag också utmana sex andra bloggare, men eftersom jag inte har så många bloggvänner, så smiter jag från den delen och utmaningen går inte vidare från mig.

1. Jag har ett enormt stort kontrollbehov och vill gärna tänka även åt andra. Jag försöker hålla mig ifrån, men jag kan oftast inte låta bli att fråga Mats om han har saltat havregrynsgröten/ ställt väckarklockan/postat brevet. Ytterst irriterande egenskap!

2. Mina tår är ihopväxta. Ja, inte alla förstås, men de två närmast stortån på högerfoten sitter ihop till hälften. Simhud mellan tårna alltså.

3. Jag brukar hålla takten, typ nynna på en melodi med tänderna. Hoppas jag inte nöter upp dem...

4. Jag var med på Olof Palmes begravning. (I den barnkör som stod i trappan i Blå Hallen i Stockholms stadshus och sjöng. Under alla tal fick vi sitta ner i trappan. Jag var med i kommunala musikskolans kör och de lottade ut den som skulle få åka ner som representant från Piteå. Det blev jag. Jag var femton tror jag.) Jag minns att jag kände mig lite dum, för de flesta kommuner hade valt ut någon engagerad typ från Unga Örnar. Jag var bara jag.

5. Jag måste också (som Mari) läsa ut en bok som jag påbörjat. Jag tror att den enda bok jag avbrutit läsningen av var Shardik, en skum bok om en jättelik björn, jag tror det var på gymnasiet.

6. Jag kan inte slänga. Helt omöjligt. Jag sparar på det mesta och tycker att jag nog kan få nytta av dem en vacker dag. (Och rätt så ofta får jag det också, men det blir ju så mycket saker...) Det gäller även filer på datorn. Är jag det minsta osäker så får det vara kvar. Den så kallade samlargenen har jag ärvt av min käre far. Nu får jag vårda den med omsorg.

I skogen

Lite bilder från i söndags när vi var i skogen och grillade korv medan Mats och Urban jobbade med veden. Solen lyste och Sixten sov gott i skoterpulkan nästan hela tiden, han vaknade bara till på slutet för att äta. Skönt att var ute i skogen, det är inte så ofta.

Filmpremiär

Ikväll har vi varit på filmpremiär! Viktors klass (ettan) har gjort en film tillsammans, "Gott och blandat". Korta inslag där barnen har fått agera utifrån egna ideér, allt från pysselshow och dans till Star Wars. Fröken Erica har filmat och redigerat. Härliga sjuåringar med så olika personligheter, det var så roligt att se hur stolta de var över filmen!

IKEA med mera

IKEA-turen var trevlig, vi köpte mest smågrejor + ett skåp till badrummet. Energin räckte precis till kassan, men efter en kaffe och bulle så orkade vi även gå en sväng i butikerna bredvid (även om Mats trodde att jag skämtade när jag påpekade att vi hade shopping kvar att göra...). Hittade fleecetröjor till de stora pojkarna på rea och en mumintrollsmugg till Sixten.

I dag har Mats haft jour och jobbat hela dagen. Jag och pojkarna for en sväng till Åsen och var ute i solen. Gick en promenad med Kerstin, Viktor sparkade lika fort uppför Åsen som nerför. Sedan byggde Ivar och jag en skoter av kramsnön med två pulkor (ordet snöskoter får en helt ny innebörd). Men å vad pappa saknas där!

Som vanligt var det en kamp med Viktor när vi skulle klä på oss för att fara hem (jag längtar till sommaren när overallen är ett inne blott!) Sedan var han en dröm att ha med sig på affären, körde vagnen och läste handelslappen. För att sedan totalt kollapsa hemma med stort utbrott. Pust, vad det tar på krafterna.

I morgon ska vi ut i skogen, Mats och Urban ska jobba med veden och jag, Kerstin och Josephine tar med barnen, eldar och grillar korv. Hoppas solen ska lysa, jag har inte sett något väder på TV.

En fin stund

Nu är begravningen över. Det blev en fin stund att minnas trots allt, jättefint i kyrkan. Anna är så duktig på att ge hopp med sina ord och Maria Ruottenkoski sjöng så fantastiskt vackert. Hon berättade för Kerstin att den första sången hon valt att sjunga var till pappa och den andra var till Kerstin, det tyckte jag var så fint tänkt. Det var många som kom till både kyrkan och minnesstunden, släkt och vänner.

Jag var så trött på kvällen, all anspänning släppte förstås. I kväll ska jag till Linda på junta och i morgon far jag, Mats och Sixten till IKEA. Pojkarna ska vara på var sitt ställe, Ivar hos mormor och Kjell och Viktor hos farmor och farfar. Det ska bli skönt att få tänka på något annat och göra något roligt, jag känner att jag behöver det.

Tunga dagar

Tre tunga dagar har det varit. I söndags lästes tacksägelse i kyrkan över de som döpts och de som gått bort, efter det kändes allt bara så sorgligt och jag började tänka på begravningen som är i morgon - den tyngsta dagen av dem alla.

Ett litet leende

Några bilder på Sixten, som har börjat öva sin mimik en hel del. Det är så mysigt när man får det där diskreta lilla leendet!

Sjukstuga

I dag är det pappas födelsedag. Han skulle ha fyllt 66 år. Å, vad jag önskar att allt var som vanligt och vi skulle ha varit där och ätit tårta i dag.

Jag och Ivar har haft feber i dag, förkylda och fick stanna hemma från att se Viktor åka Lilla Vasaloppet på skolan. Pojkarnas farmor och farfar var där och hejade i alla fall, och Mats gick ifrån jobbet en stund. Sixten är också snuvig, men ingen feber i alla fall. Mats har jour i kväll, så mamma har varit här och hjälpt till med kvällsbestyren. Skönt, när man inte är pigg själv.

En djup suck

I en sekund varje morgon när jag vaknar är allt som vanligt, sedan kommer jag på att pappa är död. Då är det skönt att sucka. En djup suck.

I dag har vi träffat prästen (som är min vän Anna) inför pappas begravning. (Det känns fortfarande overkligt när man skriver det. Pappas begravning. Vadå, han ska väl inte vara död?) Det känns skönt att det är Anna som kommer att ha begravningen, hon är så klok och bra och enkel. Och så kände hon ju pappa.

I morgon ska jag till Bryggmans och beställa kistdekoration. Något fint med känsla av skogen. Och så ska jag till BVC med Sixten, som ju redan har blivit en månad gammal! Han har gett oss små leenden i helgen. Jag ska återkomma med lite Sixtenbilder snarast. Och så måste vi ju ta någon bra bild att skicka in till tidningen, det glömmer vi hela tiden.

En vecka har gått

Jag lovade Kerstin att leta rätt på en fin bild på pappa som vi kan ställa fram vid minnesstunden. Jag letade i alla mappar på datorn, men hittade ingen bild alls. Jag blev förtvivlad, jag som har fotat så mycket, och ingen bild hade jag på pappa som var fin! Antingen hade han hörselkåpor på sig, eller jobbade med något. Inget porträtt fanns. Men till slut så tog vi in kartongen med de svartvita bilderna som jag fotat för kanske tio år sedan. Och där fanns den här bilden. Jag blev lättad och glad för den känns verkligen som pappa. Ute, med pälsmössan på och den där blicken. En bild som hjälper till att minnas.

En vecka har gått nu. De två-tre första dagarna var nog värst, sedan blev det lite mer uthärdligt. Skönt att kunna skratta och vara som vanligt en stund. Mari och Siri var här och hälsade på i går, och jag var in till skolan på lönesamtal och visade upp Sixten för kollegorna och en del av eleverna. Det har också varit mycket praktiska saker att fixa. Vi har varit på begravningsbyrån och dödsannonsen var i gårdagens tidning.

I dag kändes det jobbigt, redan från morgonen. Vi var på kapellet här i Hortlax och tog avsked av pappa, så att även barnen skulle få se honom i kistan. Han var fin, låg i sin kostym, men lite mindre verklig än på sjukhuset. Det kändes i alla fall skönt att se honom en sista gång och bra för barnen också. De hade gjort var sin teckning som de fick lägga i kistan och de strök honom lite över skägget.

Pappa är död

Det har gått två dagar nu, men jag kan fortfarande inte fatta det.

Pappa är död. Pojkarnas morfar. Helt plötsligt finns han inte mer och jag kommer aldrig mer att få träffa honom och inte pojkarna heller. Sixten kommer aldrig att få lära känna sin morfar. Det var min bror som ringde. Vilka hemska ord att höra. Pappa är död! Han var ju bara 65 år, då ska man inte dö.

Han var ute i skogen med skidorna på morgonen och skulle kolla rävfällan men kom aldrig tillbaka. Hans fru Kerstin hittade honom. Troligtvis var det hjärtat eftersom det gick så snabbt, han hann ju inte ens ringa efter hjälp. Vi var in till sjukhuset och fick se honom och ta farväl. Det kändes bra att få göra det, det overkliga blev lite mer verkligt.

Han var så fin, han såg ut som att han låg och sov. Fridfull. Men blek. Jag strök honom över hans lurviga skägg, då kändes det inte lika mycket att han var kall.

Senare samma dag fick både jag, Mats och Ivar magsjuka. Viktor var ju redan sjuk. Så jag har gråtit och kräkts om vartannat. Och druckit vatten i små små klunkar, för munnen har varit som ett sandpapper. Sixten var onöjd hela kvällen och natten, som han inte brukar vara och till slut så provade vi att ge honom ersättning i flaska och det tog han. Sedan låg han på kudden helt stilla och bara njöt. Så han var nog hungrig. Jag vet inte om det var chocken eller magsjukan som gjorde att mjölken sinade. Kanske båda. Det behövdes bara ersättning den natten i alla fall, sedan har det gått bra. Mamma var här och hjälpte oss båda dagarna, det var skönt. Redan i går så släppte magsjukan för både mig och Mats, så nu gäller det bara att bli fri från smittan.

I dag på eftermiddagen har det känts lite lättare att finnas till. Skönt att inte gråta hela tiden, mina ögon svider och behövde en paus. Jag gick en kort promenad med Sixten för att få lite luft. Också skönt att se att världen utanför fortfarande fanns kvar trots allt.

Magsjuka

Jag trodde vi skulle klara oss, men i natt fick Viktor magsjuka. Jag ammade Sixten och Mats tog hand om Viktor. Mats drog nitlotten där, jag vet inte hur många gånger han var upp med honom på toaletten. Till slut tog han fram en madrass och lade sig i hans rum för att vara snabbare på plats och slippa springa fram och tillbaka.

I dag kom pojkarnas mormor (som till vår stora lycka aldrig får magsjuka) och hjälpte till. Jag ville inte ta risken att sitta och amma eller byta blöja medan Viktor kräks och Ivar vill ha hjälp med något. Så det var bra med lite hjälp. Magsjukan lugnade ner sig en del under dagen, men Viktor var ganska spak och har bara druckit vatten och några klunkar Pro Viva under hela dagen.

Nu får vi hålla tummarna för att vi andra klarar oss, speciellt den yngsta familjemedlemmen!

Kloka små ögon

Den första veckan fick vi knappt se Sixtens ögon. Den andra veckan anade vi dem genom smala springor. Nu när han är inne på sin tredje vecka i livet så tittar han på oss med kloka små ögon korta stunder innan han återgår till sin skönhetssömn.

Mamma latte

Vi var på en liten familjeutflykt till Öjebyn på eftermiddagen och fikade på Café Humlan, i det gamla fina huset där "Antik-Jonsson" förr huserade med sin överfyllda antikaffär. Sixten sov sig igenom hela besöket och har nog inte en aning om att han varit på café. Men väl hemma fick han istället en välsmakande "mamma latte", inte så dumt det heller om man heter Sixten och är två veckor gammal.

Byafenomenet

Jag, Ivar och Sixten gick på ICA Lundmans i dag och handlade. Sixten fick premiäråka i kundvagnen som har en babystol monterad högst upp. Då inträffade byafenomenet.

Vi blev gratulerade av sju personer, (vilket var i stort sett alla som var inne i affären) de flesta känner jag inte alls. Två expediter gratulerade, (en känner min pappa), en av mina kollegor från skolan, en man jag vagt känner igen, kanske någon som Mats känner? En främmande tant kom fram och sa: "jaha, så det här är Sixten!" Ett annat gammalt par som vi mötte på vägen ut, gratulerade och sa att: "ja, nu är ni ganska många!"

Alla verkade alltså känna till oss, hur många barn vi har och vad de heter! Alla känner apan, men apan känner ingen...Rätt charmigt ändå.

Hörseltest i kylan

Vilken kyla, 32 grader i morse! Som tur var blev det lite mildare på förmiddagen, jag och Ivar var med Sixten på hörselkontroll inne i stan. Ganska otroligt att det går att testa hörseln på så små. Han fick ett litet mätinstrument ytterst i örat och sedan skickas ett klickljud in i örat. Om signalen sedan kommer tillbaka så vet man att hörseln fungerar som den ska. Fantastiskt! Sixten hörde alldeles utmärkt, det var ju skönt.

Nu är det dags att gå och lägga oss med en liten myskorv mellan oss. En som har pyjamas på sig och som gäspar stort.

Härliga pappadagar

Katti och Linda var här i går, vi surrade och skrattade gott, så trevligt med besök!

Ut i kylan för första BVC-besöket för Sixten i dag. Vi tog bilen. Det kändes hemtamt med BVC, när man har varit med de andra två på samma vårdcentral och träffat samma distriktsköterska.

Nu är de tio härliga pappadagarna slut, det gick snabbt! I morgon börjar Mats att jobba, men han startade med en jour redan i kväll. Sedan jobbar han halv dag både torsdag och fredag, så det blir en bra mjukstart på mammaledigheten ändå. På ett sätt ska det bli lite skönt att komma in i rutinerna och lite spännande att se hur allt kommer att fungera med tre gossar.

Sovdag i dag

Sixten har haft en riktig sovdag i dag. Mats och Viktor for och åkte lite slalom på förmiddagen så jag och de små pojkarna var en sväng till Åsen för att Sixten skulle få bekanta sig lite mer med sin morfar och Kerstin. Men Sixten sov och sov, så till slut fick jag väcka honom för att hinna ge honom mat innan vi skulle fara. Nåja, en liten gosstund var fick de med honom i alla fall. Och det kommer ju fler dagar!

När vi kom hem hade Sixten somnat i bilstolen, så jag lade över honom i vagnen och så sov han vidare en bra stund ute. Sedan hälsade Mari, Marcus och Siri på och då tittade Sixten upp med halva ögon några minuter i alla fall.

Sedan sov han gott medan vi åt middag och efter att jag hade ammat honom så tog han sig en ordentlig tupplur hos pappa i bärsjalen. Nu får vi bara hoppas att sovandet fortsätter även nattetid...

I morgon kommer Katti och Linda hit, det ser jag fram emot!

Tillbaka till Sunderbyn

Här har det hänt en del sedan i går.

När jag ammade Sixten på förmiddan så kändes det som att jag fick lite eftervärkar (som jag inte haft sedan jag kom hem från BB). Eller var det bara magknip? Redan på väg till toaletten började jag kallsvettas och kände mig konstig och sedan fick jag bara mer och mer ont i magen och trodde att jag skulle svimma. Mats höll på att hjälpa Ivar på med kläderna för att gå ut, vilket var tur, för sedan fick han hjälpa mig från toaletten till soffan.

Av smärtan och kanske rädslan andades jag lite väl mycket (det kändes inte som att jag hade panik och hyperventilerade, men det var nog vad jag gjorde ändå) vilket ledde till att jag började skaka och det började sticka i händerna. Tur att Ivar var ute, Viktor på skolan och Mats hemma! Och att Sixten var nyammad.

Det ville sig inte bättre än att Mats fick ringa efter en ambulans. När de kom gav de mig morfin - vilken lättnad när det onda försvann! Sedan bar det av till Sunderbyn, färden var helt lugn, jag hade inte så ont och narkossköterskan som satt med mig där bak småpratade hela tiden. Väl på plats kollade de med ultraljud om någon del av moderkakan var kvar men de såg inget sådant, så jag fick antibiotika med dropp eftersom de misstänkte en infektion i livmodern, det som förr kallades barnsängsfeber.

Mats kom med Sixten och vi två fick stanna en natt. Det gick bra att amma Sixten trots medicineringen, men nu har han fått i sig både lite morfin (förhoppningsvis inte så mycket, det var drygt tre timmar efter dosen och det skulle vara ok) och sin första antibiotikakur. Skönt ändå att vi slapp ge ersättning och pumpa ur och störa amningen som ju kommit igång så bra. Sixten passade också på att charma alla sköterskorna på avdelningen.

I dag hade jag inte ont alls och fick åka hem med fortsatt antibiotikakur i tablettform. Pojkarna som varit på var sitt håll, Ivar hos mormor & Kjell och Viktor hos farmor & farfar, fick sova över en natt till och kommer hem i morgon. Så vi har myst och tagit det lugnt i dag. Och ätit årets första semla.

Fossingar

Jag måste bara lägga ut en bild på de små fossingarna som gjorde avtrycken, medan de är så där skrynkliga och smala, visst är de underbara?

En liten smurf

I förrgår gjorde vi avtryck av Sixtens händer och fötter. Det uppskattades inte av modellen i fråga. Kall färg på de små fossingarna, usch! Händerna var nästan svårast, han kniper ju ihop dem och viftar hela tiden, så till slut hade han färg lite här och där, han såg ut som en liten smurf med den turkosblå färgen överallt. Men avtrycken blev fina, du får offra lite för konsten Sixten...

I dag har vi varit på läkarkontroll, allt var bara fint. Sedan visade vi upp shoppingutbudet för Sixten och tog honom med på lunch på Thai Garden. Han skötte sig exemplariskt, så liten och redan väluppfostrad!

Storebröder

Sixten i sin båda storebröders famn.

Sixten var namnet!

I dag har vi bestämt oss, han ska få heta Sixten. Ivar tyckte ju att han skulle heta Rosa fastän det var en pojke ("men han kan väl få heta det ändå!"), och var uppriktigt besviken ett tag, men nu tycker han Sixten är ett toppennamn.

När vi kom hem från BB hade bärsjalen kommit med posten. I går fick Sixten bo in sig i den och han stormtrivs verkligen! Jag kan förstå det också, han ligger så ombonad och omgärdad av mjukt tyg, nära mammas hjärta, varmt och gott. Ett toppenköp alltså, tack Mari för tipset!

Det är mycket som Sixten gör för första gången nu. I går gick vi premiärpromenad med vagnen, Viktor var stolt chaufför. I dag var det dags för första badet i baljan, det gillade han skarpt och njöt i fulla drag.

Vår lillkille har kommit!

Nu har han kommit, vår lillkille! Onsdag morgon kl 9.10 tittade han ut, 3 710 g och 52 cm lång. Det gick snabbt som vi trodde, första värken var kl 7 på morgonen, så vi hann bara vara inne på Sunderbyn i en halvtimme ungefär. En krystvärk så var han ute!

Vi sov en natt på BB, sedan åkte vi hem till de stolta storebröderna. Nu ligger han och sover sött (nu duger det minsann, i natt bajsade han fyra gånger och ville bara amma...). Vi mår bra allihop, skönt att allt gick så bra.

En trevlig dag

En trevlig dag i dag. I går var jag hemma och pysslade på hela dagen, så jag kände att jag behövde ut och "lufta" mig lite bland folk, trots kylan. Jag for en sväng till skolan och lämnade mitt USB-minne och surrade lite med kollegorna. Kul att se dem igen! Det känns som länge sedan fastän det bara gått två veckor (+ jullovet förstås). Innan jag åkte hem gick jag på stan en liten sväng, coh blev på riktigt shopparhumör! På Indiska hittade jag två vita gardinlängder, en halsduk och en slags klänning/utanpågrej som jag köpte oprovad för halva reapriset. Lite svårt att prova passform med magen, men jag tror den blir bra. Köpte lite babykläder på Lindex också, kändes lite mysigt.

Dagen D

Så var den här. Dagen D. Dagen för beräknad förlossning. Magen har sjunkit ner, huvudet är fixerat, väskan är packad för länge sedan. Vi har till och med fotograferat magen, med gemensamma krafter. Några kunde jag ta själv uppifrån, men annars fotade Mats och Viktor höll i en spot för att få lite ljus. Ivar sprang omkring och snavade på lampsladden och undrade varför mamma skulle vara "nakenfis". När jag såg några av bilderna fick jag en känsla av spektakulära bilder på människor med konstiga svulster och tumörer, som bär någon kroppsdel, typ hakan eller magen i en skottkärra.Tur att man har kläder på sig för det mesta...

Den klurige lille mannen

Ivar är en klurig liten man. Här är helgens snillrika lösning på ett praktiskt problem. Han skulle bygga en tågbana från sitt rum, ända till Viktors rum. För att tågrälsen skulle löpa utan nivåskillnad förbi trösklar och mattkanter så lade han ut alla sina böcker, olika många på varandra beroende på hur tjocka de var. Sedan räckte rälsen inte till för att bygga så långt, men det gjorde nog inte så mycket, han hade nog roligt bara med böckerna.

Uppdatering

Jag kom på att jag kanske ska uppdatera lite på bloggen så att ingen får för sig att vi är på BB, jag har ju inte skrivit sedan i onsdags.

En kall och fin solig dag i dag. Efter att vi varit ute en stund på förmiddagen så for vi en sväng på stan. Hälsade på hos Kicki & Roger och åt god middag hos pojkarnas farmor & farfar, där Ivar stannade för att sova över. Han satte genast farmor in i leken genom att rada upp alla stolar till ett tåg, serverade båda lokförarna (han och farmor) kaffe. Sitt lördagsgodis placerade han på en stol som fick bli "godisvagnen".

Mats for direkt på jobbet, så jag och Viktor hade en lugn kväll för oss själva. Just nu väntar jag på att Mats ska komma hem från jouren. När man talar om trollen, nu hör jag nyckeln i dörren och ett välbekant "hallå", så God natt!

Grattis Mats!

Aldrig har det väl gått så lätt att väcka två småpojkar som när de ska få smyga in till pappa för att sjunga "Ja må han leva" och ge presenter. Här är Ivars teckning som han gjort till pappa. Skrivit har han gjort själv (med en förlaga att titta på). Det är en maskin som är utomhus (se solen), motorerna är de mörka snurrorna, inuti finns alla sladdar och längst till höger sitter Ivar i egen hög person och styr alla spakar och knappar. Påminner lite om professor Baltazars uppfinningar.

Puss på dig Mats och ha en bra födelsedag på jobbet, vi älskar dig!

En vecka kvar

I dag är det precis en vecka kvar till beräknad förlossning. Inga förkänningar än, men det kände jag i och för sig aldrig med någon av pojkarna heller. Nu gäller det det att lyckas med den svåra konsten att vara beredd - men utan att vänta för mycket. För min del får han eller hon gärna vänta åtminstone en vecka till, på onsdag fyller nämligen Mats år och på fredag ska jag luncha med mamma och Josephine. Viktor tycker heller inte att bebisen ska komma på exakta datumet, för den dagen har han namnsdag.

På hal is

I dag har vi varit och åkt skridskor hela familjen (utom jag förstås, någon måtta får det vara med rörligheten). Ivar stod på isen för första gången och klarade sig riktigt bra, han tog sig fram själv med små steg. Viktor fick fräscha upp minnet från ifjol och blev också duktig på slutet.

Mari och Siri var här en sväng efter lunch, jag fick demonstrerat hennes bärsjal, som verkar vara betydligt bättre för axlar och rygg än Babybjörnselen. Verkar vara mysigare för barnet också, så det blir nog ett inköp där.

Så har vi städat bort julen. Jag har tyckt det har varit mysigt ända fram till nu, men i dag är det ju tjugondedag Knut, så då var det dags.

Äntligen vinter!

Riktigt härligt med lite kyla, rimfrost på träden och vitt på backen. Och sol! Det har bildats iskristaller som blir så vackra när solen lyser genom växthusets glas.

Bagargrejer

Ivar har lekt i flera dagar nu med leklera som han fick i julklapp, men som inte har blivit av att leka med fram förrän nu. Han har kavlat, gjort figurer och pressat korvar och maskar i olika former med apparaten som följde med. I dag sa han nöjt:

"Det var tråkigt för er att ni inte fick några bagargrejer i julklapp. Men det var tur för mig."

Nedtrappningen/uppladdningen har börjat

Från och med den här veckan är jag ledig från jobbet och laddar inför förlossningen, känns jätteskönt. Det har varit rätt fullt upp ändå, var in och hängde foton till en elevutställning på måndagen, idag har jag umgåtts lite med försäkringskassan på nätet för att fylla i rätt föräldraledighet och var in på ett extra ultraljud. (Magen hade inte vuxit mellan de två sista MVC-besöken, men allt var helt normalt. Barnet hade sjunkit ner en del och enligt mätningarna är han (jo, jag tror att jag såg en liten snopp, men jag är inte säker) lite mindre än Viktor och Ivar. 2,8 kg nu och vid beräknad förlossning c a 3,2 kg. Men det kan visst skilja på ett halvt kilo när de gör mätningarna, så vi får väl se. Ingen jättekluns i alla fall om jag nu inte går över tiden en massa.

Svärfar var här i dag och fixade så vi fick dit sista kalkstenen framför spisen, den skulle halveras. I morgon kommer han och ska laga spjälsängen. Toppen att få sådant gjort, hustomtar är bra att ha!

I kväll hade vi besök av Mari & Markus, alltid trevligt! Avslutade kvällen med att se en ny engelsk serie i tre delar, "The Line of Beauty", verkar lovande. Sedan började ju Krönikan om i kväll också (men bara två delar?), men det spelade vi in. Nu har de kommit till 70-talet, jag såg ett par jättelika glasögon i trailern...

Bowling med eget klot

Idag har jag varit på skolan på förmiddagen och träffat min vikarie och pepprat henne full av information och svarat på frågor. Mycket att fundera på när man kommer helt ny. I går rensade jag och sorterade papper från mina fotopärmar från jobbet, det låg papper på hela arbetsrumsgolvet... Men till slut fick jag lite ordning på det hela, känns skönt.

När jag hämtade pojkarna hos morfar och Kerstin blev jag bjuden på palt. Så gott! Jag pressade i mig tre paltar och så gjorde även båda sönerna...

Har lite ont i ryggen nu, men det var det värt, vi var nämligen hela familjen och bowlade på eftermiddagen - jättekul! Viktor provade att bowla som man ska, men övergick till att putta klotet från en ställning som finns för handikappade, som Ivar fick göra. Sedan fanns det en sarg som gjorde att klotet inte gick i rännan, utan studsade tillbaka in på banan. Kul att kunna spela allihop på samma villkor. Måste vi göra fler gånger! Det är bara en sak jag har funderat över varje gång jag har spelat bowling; måste skorna vara så läskigt täta? Riktiga svettskor. De kanske ska vara lite stela om man tappar ett klot på foten, men det går väl att göra lufthål?

Ett nytt år

Så var det 2007. Året när den nya familjemedlemmen ska dyka upp, så det blir ett spännande år.

Nyårsafton firade vi med Urban & Josephine (min bror med sambo), god mat och med ett parti RISK när barnen hade somnat. (För övrigt världens roligaste sällskapsspel, rekommenderas varmt! Det enda spel som är lika roligt som man minns det från barndomen. Det enda som irriterar en obotlig nostalgiker som jag är att spelplanen och figurerna inte ser ut som de gjorde när man var liten, utan mycket fulare. Nästan lika illa som Monopol.) Gott Nytt År på er!

Vänner

Vilken trevlig dag det har varit idag! Förmiddan tog vi det ganska lugnt, städade lite och pojkarna lekte på med lite av varje. Åt rester till lunch, så ingen stor insats där.

Så fika hos Maria & Tony och deras tre pojkar, jättetrevligt, så vi ville nästan inte bryta upp till nästa anhalt som var att lämna pojkarna hos mamma för att sova över där. Biobesök med fler vänner, nya James Bond-filmen. (Man inser att man inte är så ofta på bio när man upptäcker att det är ombyggt; men titta här har de gjort ett kafé, det var ju trevligt. Eller så har de gjort det alldeles nyss.)

Gick sedan på Roasters och åt en grillad macka med Anders & Fia som är hemma över jul. När Roasters stängde följde de med hem en sväng på lite te, när man pratar länge hinner man ju bli hungrig igen! Supertrevligt, det är ju inte så ofta vi träffas när de bor i Göteborg.

Jag tror vi har varit lite utsvultna på socialt umgänge med kompisar, det har varit så mycket innan jul att vi inte har träffat nästan någon. Men nu minsann! Igår var jag och åt lunch med Mari på stan, flydde hemmet lite, det gjorde verkligen min dag, Och imorgon blir det mer av den varan (vänner alltså), då vi har bjudit hit lite folk på middag. Jag njuter redan.

Om att missbedöma avstånd

Både jag och folk i min närhet (läs Mats) missbedömer ofta avståndet när jag ska gå förbi, vilket resulterar i att jag bumpar in i personen ifråga med magen. Det klassiska har blivit på morgnarna när en av oss står och hjälper någon av pojkarna med tandborstningen i vårt smala badrum och den andra ska gå förbi för att hämta något som naturligtvis är längst in. Men det är inte så konstigt egentligen, för framifrån och bakifrån kan man nästan inte se att jag är gravid (i alla fall inte i nionde månaden), men från sidan är det en helt annan sak...

Vecka 36

Barnet är ca 35 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 3 kg. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Om barnet ligger med stjärten eller fötterna först så erbjuds du kanske en yttre vändning nu. Det vill säga en läkare försöker genom mild massage att vända barnet så huvudet ligger nedåt mot bäckenöppningen. Får du värkar i denna vecka försöker man inte hindra förlossningen från att komma igång. Det finns forskning som tyder på att barnet själv producerar hormoner vilket signalerar att det är för trångt och det leder till start av värkar. Barnet brukar nu träna sig på att andas men eftersom det varken har luft i eller utanför lungorna resulterar detta ofta i fostervatten i strupen med hicka som följd. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för.

Julafton i dagarna tre

Så var julen över. Julafton inledde vi med julbön i kyrkan på förmiddagen, det är alltid mysigt och ger rätta julstämningen innan man sätter i sig all julmat och öppnar alla klappar. Vi har delat upp julen lite i år, och besökt ett ställe per dag. Ganska skönt, lugnt tempo och ingen egen matlagning... Ivar var nog lite förbryllad över att det dök upp julklappar flera gånger, fast de flesta paketen kom ju tomten med på julafton förstås, hos morfar och Kerstin. Viktor och Eida, båda sjuåringar avslöjade dock tomten i år, som hade ett vitt skägg, men eget grått skägg som stack fram på sidan, ungefär som morfars... Ifjol fanns nog misstankarna där, men inte uttalade. Ivar som ingenting anade, kommenterade angående tomten senare:

"Jag visste att tomten skulle vara lite ful."

Antagligen menade han masken.

Ivar fick feber julaftonsnatten. Förkyld, men så pass pigg att han har fått följa med på julkalasen ändå, det har varit mest familjen, som står ut med lite förkylningsbaciller (fast jag hoppas att ni klarar er från att bli sjuka!).

Jullov!

Sista dagen på skolan på ett bra tag, efter jul ska jag ju bara ladda batterierna inför förlossningen (förutom att städa undan på skrivbordet på jobbet och träffa vikarien), den 22 januari ska det ju vara dags för någon att komma ut. Känns lite vemodigt, jag kommer att sakna eleverna och kollegorna men det ska bli skönt att få rikta tankarna mot barnet och få njuta av graviditeten lite nu.

Vi hade ett lyckat "julmingel" i TV-studion för eleverna idag, vi bjöd på glögg och papparkakor, de skrev fantastiska julrim till våra julklappar så det bara rasslade om blyertspennorna, tjejerna i tvåan hade ett bejublat sångframträdande med ett eget ihopknåpat julmedley och vi överlämnnade en julklapp från musiklärarna; en alldeles egen gitarr, så de ska slippa gå ner och ta deras gitarrer och inte återställa dem, vilket sker dagligen...Men det ska sägas att de är väldigt duktiga på att spela, så det är trivsamt att gå i korridorerna.

Barnen sover och jag har tagit ett avkopplande bad. Nu en film på det och sedan krypa till kojs. Jag är tröttare än tröttast.

En sockerbagare...

Min medhjälpare Ivar hjälpte mig att baka saffranskaka förra veckan. Bäst är ju att slicka av visparna förstås!

Tomteverkstad

Nu tickar tiden verkligen iväg. En efter en av händelserna innan jul blir överstökade. Kvällen innan Lucia satt jag och mamma och pysslade med godisstrutar som tomten skulle lämna som en överrraskning till barnen i Viktors klass efter luciafirandet i kyrkan, när vi skulle samlas i klassrummet för fika. Vi är klassföräldrar i år och jag tog på mig att skriva brevet från tomten och fixa godisstrutarna. Mats hade jour och var på jobbet, så det var bra att mamma erbjöd sig att hjälpa till, annars hade jag suttit in på småtimmarna. Det var ju också trevligare att sitta och småprata samtidigt, med julmusik i bakgrunden och fikapus. Tack mamma!

Ett nytt vardagsrum

Får jag presentera vårt nya vardagsrum! Eller nya tapeter i alla fall. För ovanlighetens skull lejde vi bort tapetseringen, bra att ha en gravid mage och ond rygg att skylla på... Det var i alla fall jätteskönt att få det gjort så snabbt och smidigt, en dags underarbete och en dags tapetsering. Och vi behövde inte röra ett finger förutom att ta ner tavlorna och ta bort golvlisterna. Fantastiskt. Det fina i kråksången var också att målaren får så bra rabatt när han beställer tapeterna, så man tjänar in en del av arbetskostnaden där.

Vecka 32

Det här händer med magen just nu:

Är detta ditt första barn, så kanske barnet nu lägger sig tillrätta med huvudet nedåt inför förlossningen. För omföderskor kan det ibland dröja ytterligare några veckor. När barnet väl lagt sig tillrätta så brukar det bli lättare att andas och har du haft magbesvär bör även det lätta nu. Däremot ökar trycket nedåt och symtom som stickande känslor i bäckenet kan uppträda.

Ditt barn är ungefär 30 cm långt från huvud till stjärt och väger ca 2,2 kg. Huden börjar ändra färg från röd till rosa och kroppen fortsätter att lagra underhudsfett. Nu ökar inte mängden fostervatten längre utan ligger kvar på den här nivån fram till födseln. Den här veckan växer hjärnan mycket snabbt och barnets huvud ökar ca 9,5mm. Rörelserna i magen känns nu mer som rullningar än sparkar då det inte finns så mycket svängrum längre. Äntligen slipper du de där hårda träffarna mot revbenen.

Har du märkt att dina aktiviteter påverkar barnets beteende! Barnets aktivitetsnivå påverkas av hur mycket eller på vilka tider du äter, din kroppsställning och ljud från yttervärlden.

Adventsbak

Jag och Viktor passade på att adventsbaka lite "lussehjärtan" när jag hade hämtat honom från skolan. Han är så duktig på att baka, både kavlade, tryckte ut hjärtan, satte russin, penslade med ägg och hjälpte mig hålla koll på bullarna i ugnen. Det blev rätt mastigt för ryggen på slutet kände jag, men vi myste en stund i sängen medan degen jäste. Min äkta hälft tog på sig att röja och diska undan efter oss sedan när vi hade ätit, tack Mats! Kvällsfikat blev rabarberglögg och lussehjärtan, mysigt!

Välkommen solen!

Det verkar som om regnet och molnen tar en paus idag och låter solen titta fram för en stund idag! Känns som att det var längesedan man såg till solen överhuvudtaget. Jag ska gå en promenad senare (en kort, magen tynger nu för varje steg...), jag har min lediga dag idag men Ivar är hos mormor och Viktor på skolan på förmiddagen. Det håller på att laddas upp och bli körigt nu med informationsdag på skolan på lördag, två fotoutställningar som ska fixas och utvecklingssamtalen som börjar till veckan så det känns som att jag behöver fixa en del pappersjobb idag.

Viktors bäver- och traktorbild

Viktor har varit pigg ändå idag, han gjorde en jättefin teckning på ett kuvert som han klippt isär. Här är den!

Magsjuka

Viktor vaknade i natt och klagade på att det var som kladdigt vid hans öra. Den trötte pappa doktorn funderade genast på om trumhinnan hade gått sönder på något konstigt sätt, men han hade ju inte ont i öronen. Det visade sig att han hade kräkts i sömnen och det hade torkat lite lagom, sedan kräktes han en gång till. Så idag är jag hemma med båda pojkarna. Viktor sover fortfarande och Ivar ritar en sjörövarkarta.

Bäversafari

Igår var hela familjen på bäversafari! Viktor hade varit med skolan och kikat på bävrarnas tillhåll (mitt emot vårdcentralen i Hortlax, vem kunde tro det?), hade med sig "bävergnag" hem och ville gärna visa oss. Det visade sig bli en toppenutflykt, killarna hade jättekul, solen trängde fram genom diset och gav allt ett sagolikt skimmer. Viktor och Ivar hade var sin kikare med sig, Ivar hade sin leksakskikare, som han dessutom hade bakochfram så han tittade från fel håll. Bävrarna höll sig undan, vi var nog inte tillräckligt tysta, men det var rätt kul att se alla halvgnagda träd som ju faktiskt ser ut som i serierna, overkligt att bävrarna fäller hela träd med bara tänderna!

Trött, tröttare, tröttast

Pust, veckan är slut. Jag vet inte vad som är tröttast, kroppen eller knoppen. Vi hade föräldramöte för våra ettor igår kväll och när jag kom hem vid halv tio så hade jag kvar att förbereda lektionen i mediekunskap som började kl 8.10 idag (visst, dålig planering, jag vet!). Jag var minst sagt ineffektiv då hjärnan var slut, så jag kom nog inte i säng förrän nästan tolv. Lektionen blev bra dock, det kanske är en taktik man ska börja med?

Nu har jag i alla fall slumrat en stund på soffan medan Mats lagat middag, ätit och inväntar efterrätt efter att pojkarna har sett klart Bolibompa.

Nästa vecka blir inte lika mastig, för jag kommer att trappa ner 25% på arbetet. Min A-kurs i foto slutade idag och jag tar inte tag i B-kursen som jag ändå inte kommer att ha efter jul. Jag har ju velat fram och tillbaka, men till slut gick jag till läkaren och fick intyg på tröttheten och det onda i ryggen p g a graviditeten, så vi får se vad Försäkringskassan säger. Om de inte tycker att jag ska vara sjukskriven de timmarna så tar jag föräldrapenning. Känns skönt!

Familjen enligt Ivar

Får jag presentera vår familj! Ivar har kommit på att det är roligt att rita och gör teckning på teckning med härliga tolkningar av sin värld. Mamma bildläraren njuter. Den här fick Mats idag när det var Fars dag. (Storebror har hjälpt till att göra pilarna.) När Ivar hade ritat mig så tittade han på figurens fötter och konstaterade att tårna stod rakt upp. Sedan sa han:

"Mamma, du har brutit alla tårna!"

Så fortsatte han nöjt med övriga familjemedlemmar. Han själv blev ju större än storebror Viktor och det förklarade han med:

"Det är jag när jag har blivit vuxen."

Prickarna på pappas mage är inte hårbeklädnad som man skulle kunna tro, utan "all maten". Han tyckte väl att pappa skulle få ha något i sin mage han också, när mamma får ha en bebis i sin...

Olja gör entré

Ivar och Viktor fick var sin hund av farmor förra veckan. Ivar döpte genast sin till Olja. Har ingen aning om var han fått det ifrån... Här poserar han med Olja strax före kvällsbadet.

Kulan Kåhrström

Första riktiga bilden på magen. Börjar bli en riktig kula!

Två frågor i en

Ivar hade två frågor i morse, tätt följda på varandra:
"När ska vi stiga upp och när är det jul?"

Vinterskrud

En härlig vinterdag var det idag, vackert när solen lyste på all ny snö som stormen kom med. Pojkarna körde med bobarna en stund på förmiddagen innan det var dags att gå till kyrkan, där Ivar stolt fick gå fram och ta emot sin Barnens Bibel tillsammans med de andra fyraåringarna.

Snöstorm

Så var höstlovet här! Vi lärare jobbar måndag till onsdag, så för oss blir det mest en långhelg men det är ju inte så dumt det heller. Sista dagen innan lovet för eleverna blev snöstormens dag. Flaggstängerna utanför personalrummet böjde sig som grässtrån för vinden och luften var alldeles vit av snö. Ryktet gick snabbt efter lunch att bussarna skulle sluta gå - (vilket inte alls stämde enligt bussbolagen) så en del elever åkte hem. Det var olika bud från olika rektorer om vad som skulle gälla. Lite kul ändå när något ovanligt händer, och mysigt när det snöar och vinden viner, när man får vara inne och sitta framför brasan!

Idag gjorde vi en snabb tur till stan, köpte en overall till Viktor och lämnade tillbaka tapetprover (jojomensan, det blir nog omtapetsering i vardagsrummet!). På eftermiddagen var Mari och Markus med lilla Siri varit här på fika. Kul att ses!

Mysardag

Jag och Viktor har haft en riktig mysardag idag, alldeles för oss själva. Mats är i Åmliden på planeringsdagar med jobbet till imorgon och Ivar är hos farmor och sover där i natt.

När jag hämtade Viktor på skolan så åkte vi in till stan och köpte gympaskor till honom i lugn och ro (lite folk, lätt att få hjälp, vilken skillnad mot för att trängas på lördagarna!), fikade i Småstaden och var en stund på stadsbiblioteket. Viktor provade att lyssna på musik i hörlurar där man väljer själv bland några olika skivor på en stolpe. Musik från Tanzania blev favoriten.

Sedan slank vi in på ICA Lundmans och köpte risgrynsgröt som är Vikors älsklingsrätt, men som Ivar knappt äter, och gjorde äggmackor och korvmackor till. Så skönt att få mysa med Viktor, och låta honom få all uppmärksamhet en stund.

Skärpning morsan!

Stackar lilla pyret därinne, får bara hänga med i familje- och arbetslivet, jag håller knappt reda på vilken vecka jag är i. Och inte blir man omnämnd i bloggen heller. Skärpning morsan!

Magen börjar i alla fall bli rätt knubbig nu, jag missbedömer avståndet ibland när jag smidigt ska slinka förbi i någon smal passage och magen stöter emot där det förr inte fanns någon mage... Jag är rätt trött efter en arbetsvecka och pustar efter minsta lilla uppförsbacke, för att inte tala om trappor! Ovan känsla eftersom jag pinnat på i vanlig takt under båda mina andra graviditeter. Rätt läckert att det sparkar på så mycket, kraftiga kickar ibland och ibland små krafsanden som av en hand. Ibland känner man huvudet (eller kanske rumpan) tydligt som en hård kulle därinne.

Nu är jag i vecka 27 och så här står det i graviditetskalendern:

Barnet är nu ca 24 cm långt från huvud till stjärt och vikten är runt 1kg. Huden är mycket skrynklig men skyddas och får näring av ett lager vernix/fosterfett. Under huden lagras alltmer fett och fostret börjar bli knubbigt. I den här fasen suger barnet ofta på tummen och det stärker musklerna i kinder och käke. Kanske kan det även ha en tröstande funktion. Smaklökarna på tungan och insidan av kinderna är nu fullt utvecklade. Barnets avancerade hjärnfunktioner utvecklas och blir alltmer sofistikerade.

Runt denna vecka börjar ögonen öppnas och näthinnorna bildas. Nu uppfattar ditt barn ljusskiftningar och studier visar att om man lyser med en ficklampa på mammas mage, så rör sig barnet mot – eller bort från – ljusskenet.

Utan varmvatten

I morde var vi utan varmvatten. Vi anade det redan igår, när det bara blev ljummet, men på morgonen var det riktigt kallt. Inga säkringar hade gått. Suck, något fel på varmvattenberedaren som bara är ett år gammal? Söndag, ska vi vänta till måndag eller ringa nu och betala dyra jourpengar? Ringer man rörmokaren eller elektrikern?

´Vi ringde pappa. Han sa att det brukar finnas en automatsäkring på själva beredaren som kan slås ut, så man får trycka in knappen igen. Jag åkte till pappa och duschade, och Mats hittade en knapp att trycka på, sen var det bara att vänta. Var inte vattnet lite varmare nu...?

Jo, det var det ju faktiskt, pust, vilken lättnad. Alltid lär man sig något nytt som husägare. Att det finns knappar man behöver trycka in ibland.

Arbets-Ivar

Ivar och jag hade radion på i bilen när vi skulle hämta Viktor på skolan. På nyheterna pratade de om "arbetsgivare". Ivar säger häpen:

"Dom sa arbets-Ivar!"

Jag försökte förklara att ordet var arbetsgivare och ungefär vad det betyder (försök förklara detpå ett bra sätt för en fyraåring!), men han ville inte höra talas om något annat än att det var arbets-Ivar de hade sagt. Passar ju bra i och för sig, för en jobbarkille som han.

Som vackrast

Växthuset är som vackrast på morgonen, när frosten har gjort rutorna vita och solen lyser på dem. Jag har inte lyckats fånga det på bild än, på vardagarna är jag på väg till jobbet och på helgerna är jag inte uppe lika tidigt...men snart ligger väl frosten kvar hela dagen. Regndropparna var ganska vackra de också, så jag får nöja mig med dem så länge.

Nästan färdigt

Den utlovade bilden på växthuset i nästan färdigt skick. Silikonet tog slut förstås, så några rutor väntar fortfarande... Bara hoppas att vädret är med oss och att vintern väntar någon vecka till så vi får dit det sista innan det blir minusgrader. Skiffergolvet och inredningen får vi vänta med till våren.

Helgen har annars varit bra, vi var barnfria lördag, så vi jobbade på med att sätta silikon, ta upp sista potatisen (jag vet, lite sent...) och städa. Sedan middag och film hos Linda & Ola utan att behöva hem för att lägga barnen. De sov redan sött, Viktor hos farmor och Ivar hos mormor.

Idag har gjorde vi en liten utflykt till kyrkskogen och grillade korv. Jag och Ivar fortsatte till skogen vid pappa och plockade lite mossa och enris.

En snäll vecka?

Det har varit en bra dag idag, kanske början på en snäll vecka?

Vi ordnade "Get together" med våra ettor, tvåor och treor som blev riktigt lyckad, med grupptävlingar och fika. Kvällen var skön och utan kvällsjobb eftersom jag är ledig imorgon. Så jag såg den nya danska kriminalserien Anna Pihl, fikade och gick sedan en promenad. Sedan stod jag en stund i växthuset som nu har glas överallt utom dörrarna och filosoferade om inredning och var växterna ska vara. Svärfar kommer förbi imorgon och hjälper till med dörrarna, jag återkommer med bild på hela härligheten när de är på plats!

Söndagsångest

Söndagkväll.

Jag vill ha en ny helg, jag känner mig inte utvilad och redo för en ny vecka. Vem kan ge mig det?

Luleåtur i regnet

En regnig dag, men en trevlig sådan ändå! Katti ringde igår och frågade om jag inte skulle hänga med till Luleå på en liten shoppingtur. Farmor & farfar skulle ändå hämta Viktor från skolan, så han fick följa med hem till dom. Jag och Ivar susade iväg med bilen, åt lunch med Katti och lille Simon och traskade i affärer. Inköp: skor till båda pojkarna, ett halsband, en till "tub" till magen från Polarn & Pyret, en mössa till Ivar och en kort grå stickad kofta som jag nog kan ha även utan stormagen. Dagens citat från Ivar (när vi kom in på Åhléns och han såg alla sakerna där):

"Här säljer dom ju allt. Men inte sig själv..."

Vinterförvaring

Nu har pojkarnas farmor och farfar kommit till stan för vintern. Jättekul att se er, ni är så välkomna!

Höstmarknad

Viktors skola hade höstmarknad i tisdags, där ivriga små försäljare sålde allt från milkshakes och våfflor till målade ljus och fina vykort - som det här! Fiffiga fröken hade bett barnen ta med rönnbär som de sedan trädde upp på ståltråd och gjorde ormar av. Sedan de haft lite matte genom att räkna sina rönnbär sattes trådarna ihop till en enda lång orm (38 meter lång om jag inte minns fel!) och fotograferades sedan av på asfalten i olika former och krumelurer. Bilderna skrevs ut på datorn och klistrades på röda papper och förvandlades till toppenfina kort som jag köpte för mitt eget höga nöjes skull - inte bara för att vara snäll.

Våfflor på fötterna

Ivar skulle följa med mig ut och dra soptunnan till vägen i morse.

"Jag ska bara ta av mig mina våfflor."

Tofflorna åkte alltså av, men den randiga flanellpyjamasen som han nyss fått ta över efter Viktor har han på sig än, fast klockan snart är tio. Skönt att mysa på ibland, speciellt när det är sånt regngrått väder ute. Men nu måste kläderna på, för vi ska på 4-årskontroll idag.

Tillbaka från storstan

En härlig helg har det varit, det var ju sommar i Stockholm! Skönt att gå i kortärmat och sandaler, fika i Kungsträdgården och sträcka ut sig i gräset.

Mats hade en nära-döden-upplevelse när han sprang Lidingöloppet, han hann ju aldrig träna upp sig efter förkylningen och pencillinkuren stackarn. Han kämpade bra i alla fall, det blev inte så många minuter sämre än i fjol. För Magnus gick det bra, han förbättrade sitt resultat från i fjol och var inte lika slut efteråt. Bra jobbat killar!

Jag och Kerstin sprang ganska många steg vi också, fast i affärerna... Hittade lite mammakläder, bland annat en supersmart "tub" att förlänga sina numera för korta tröjor med. Tuben sticker fram där tröjan tar slut, så man luras att tro att man har en tröja under. Ta en titt på Polarn o Pyrets hemsida så får ni se. Snacka om enkel men genial innovation!

Fredagkväll ägnades åt ett restaurangbesök på Grill, där vi fascinerades lika mycket av den ovanliga och häftiga inredningen, som av den goda maten. All mat är grillad på olika sätt, även alla förrätter och efterrrätter. Creme brulén med hjortronsorbet smälte i munnen, fantastiskt gott!

Lördag såg vi "Lögn i Helvete" med Robert Gustafsson och Peter Dalle, en äkta fars med förvecklingar och missförstånd - jobbigt på ett sätt för man vill ju ordna upp det åt dem, men ack så roligt!

Stockholm

Hej då Hortlax, nu far vi till Stockholm! Pojkarna ska vara hos morfar & Kerstin så det blir en barnfri helg.

Våldsamt sugen

Jag har varit på me&i-party med roliga barnkläder, även några för vuxna. Fina mönster och färger, en del lite 70-talsinfluerat. Såklart blev det några inköp, det brukar vara svårt att motstå när man väl är på dessa partyn. Var sin tröja i grönt till pojkarna och ett par bruna byxor till Ivar. Blev våldsamt sugen på en jättefin tunika, men jag blev lite tveksam om det blev så snyggt med min mage, så jag avstod.

Silikondrömmar i natt?

60 glasrutor och 12 stora silikontuber senare är kroppen mör, men hela taket på växthuset på plats. Toppenväder, skönt att jobba ute! Ivar har varit hos mormor & Kjell från lördag till söndag medan vi har jobbat på med glaset. Viktor har roat sig ganska bra med skruvdragaren (har blivit jätteduktig att skruva i skruvar!) och fick gå på bio med pappa idag.

Velpottan gick sedan och röstade kl 19.30. Usch, det var lika svårt som alltid.

Havsbjörnar

Ivar i går kväll:

"Havsbjörnar dom flyger ju jättefort!"

Jag såg för min inre syn en stor lurvig björn med vingar som försökte lyfta... Men det visade sig att han menade havsörnar.

Undrens tid är inte förbi.

Två underverk har skett idag.

Mannen från Florum var här idag och hjälpte oss fixa till växthuet, det gick att tvinga ihop så att taket stämde mot underdelen. Så nu kan vi äntligen börja sätta dit glaset!

Mats och min bror fixade dessutom de trasiga tegelpannorna på taket, något vi har tänkt fixa sen i våras. Det har ju gått an i sommar när det har regnat så lite, men nu när höstregnen kommer känns det skönt att det inte kommer att regna in!

Lite sommarkänsla i regnet

Morgonpresent

Igår morse när jag skulle väcka Ivar så låg han som en kåldolm med täcket över huvudet.
- Men var är Ivar? sa jag med förvånad röst.
- Det är en present! kom det från täcket. Gurglande skratt när jag öppnade presenten och hittade Ivar. Vilken morgonpresent, den bästa man kan få!

Kurragömma

Vi lekte kurragömma efter maten, jag och Ivar. Vi skulle räkna till tio innan vi kom och letade. Första gången räknade han klockrent, andra gången hoppade han över några siffror, men tredje gången var ändå bäst:

"Ett, två, fyra, åtta, sjutton, arton, fyra, åtti - nu kommer jag!"

När jag skulle leta så höll han på att kikna av skratt när jag letade på fel ställe och ännu mer när jag hittade honom.

Ett är bättre än inget

Ett enda äpple har vi fått på äppelträdet i sommar. Ifjol fick vi sju, vilket jag tyckte var mycket på det lilla trädet. Det orkade nog inte kämpa lika hårt i år.

Vem har sagt att det ska vara lätt?

Vilken vecka. Hundra utbrott från sonen och maken borta på kurs. Andra veckan på skolan med tusen saker på att-göra-listan som inte hanns med under arbetstid. Förkylning på väg.

Å andra sidan. Helg. Mats har kommit hem, trevlig surströmmingskick-off med arbetslaget i går och middag hos Kicki & Roger idag.