Sommarlov!

De tre senaste dagarna har varit fyllda av aktiviteter. Scoutavslutning, vårfest för Ivars klass och examensfirande. Samma barn, samma föräldrar, nästan lite komiskt. Examen firade vi med pannkakstårta hemma hos oss.

I dag var sommarlovets första dag för barnen, Mats har varit ledig med dem. Nu har jag bara en halv dags jobb kvar, så har jag också lov, känns härligt!

Kille nr 3 kan cykla!

En lycklig dag i går när Sixten lärde sig cykla! Nu är vi redo för sommaren. Kolla in den stolta minen...

Super-Gepardis

Jag har sytt två mantlar till Sixten vid olika tillfällen, som är flitigt använda. Den ena med lite kungligt stuk av en mörklila plyschklänning från Kupan. Den andra i silvertyg som jag hittade på en secondhandbutik i Stockholm, lite mer Star Wars över den. Den brukar han ta på sig när han har badat och springa så manteln fladdrar och ropa "Super-Nakenfis!"

På Sixtens begäran var det nu dags för hans älskade Gepardis att få en egen mantel. Det blev ett turkosfärgat plyschtyg från en kudde med ett S för Super på ryggen. En lycklig kille blev det!

Sportlov

Lite småförkylda avnjuter vi sportlovet mest hemmavid. Grillringen är framgrävd och i lördags njöt vi av solen på renskinnet. Ivar och Sixten med gemensamma krafter upp en brasa, sedan blev det hamburgare till lunch.

Sixten fem år

Sixten fyllde fem år i går. Kompiskalaset gick av stapeln redan i söndags. Jag tror aldrig jag sett någon som njutit så mycket av sin födelsedag, han var som en sprallgök hela dagen och skuttade fram halvsjungandes: 

- Jag fyller FEEEM ÅR idaag!!!

Sixten igen

Jag hade lovat Sixten att han skulle få prova bygga ord i Wordfeud på min Iphone. När han hade skrivit sitt ord så sa han: 

- Å så vill ja fnattra!

Det tog en stund innan jag kom på att han hade snappat upp att det finns en chatfunktion i Wordfeud.

Sixten spekulerar

- En, två, tre, fyra pepparkakor, räknade Sixten efter att vi alla hade tagit var sin pepparkaka efter maten.
- Det räcker ju inte till hela familjen! Vem ska inte få en?
Han funderade en stund och svarade sedan själv.
- Kanske inte pappa?

Att smaka på orden

Igår provade Sixten (nu fyra och ett halvt år) ett alldeles nytt ord. Vi pratade om några silverhjärtan han hade som klistermärken. Han tyckte inte att de var nog coola, han ville hellre ha guldhjärtan.
- Men silver är väl coolt! försökte jag.

- Näh! De är de då defenetivt inte! 

Examensfina

Efter examen gick vi hem och åt pannkakstårta med min bror Urban och kusin Hanna. Fyra examensfina poserade sedan i några sekunder innan kläderna åkte av och vattenkriget kunde börja. Härlig start på sommarlovet!

...men dom här är ju nästan snyggare!

 
Pojkarna såg i någon bok att man kunde göra gräsgubbar av gamla strumpor, jord och gräsfrö och ville testa. Gamla tunnslitna strumpor finns det ju gott om, så i påsk gjorde de var sin gubbe. Väntan var lång innan fröna grodde och gräset började titta upp. Nu har till och med två av dem fått klippa sig, det var nog det bästa av allt, att få leka frisör på sin egen gräsgubbe. Jag gillar dock frillan på den oklippta gubben!

Frösådd

 En del av fröna som jag och Sixten sådde för en vecka sen har nu börjat titta upp. Skönt att kunna hålla till i tvättstugan,all jord hamnar ju inte i krukan...

Fröken Fredrik med coola tröjan

Sixten kom hem från förskolan häromdagen och berättade att:

- Vi har två nya fröknar på mitt dagis. Dom heter Fredrik och Jonatan!

"Fröknarna" skulle jag tro är gymnasieelever på praktik. Fredrik imponerade tydligen på alla barnen med sin coola tröja såpass att det fotades och skrevs ut bilder till de som ville ha, inklusive sonen. Sixten konstaterade också att själv hade han bara två coola tröjor, hans T-shirt med Yoda på (som han vill ha varje dag) och en ärvd sliten röd T-shirt med motorcykel på (som han tar när Yodatröjan är i tvätten). Vi får väl se vad vårshoppingen kan ge i fråga om coola tröjor.

Berg- och dalbana. Ner...och upp!

Livet kan verkligen vara en berg- och dalbana. För en vecka sedan var vi på botten, med dystra framtidsutsikter/farhågor - och de senaste dagarna har Viktor mått bättre och klarat mer än han gjort på riktigt riktigt länge, jag kan knappt tro det är sant. Mina tankar då och mina tankar nu känns inte som att de handlar om samma person. Vad vi åstadkommit tillsammans bara idag känns fantastiskt. Lättnaden är obeskrivlig.

Men nu gäller det att stålsätta sig för bakslag och inte bli för besviken när det kommer en dipp. För det lär det göra. Vi har också hårt arbete framför oss, både vi och Viktor. Men vi är i alla fall på väg framåt. Och vi har fått en liten paus där vi kunnat andas lite och fått nya krafter.

Att fixa biffen

Riktigt, riktigt kämpiga dagar (för att inte tala om kvällar). Idag var dock en bättre dag, och vi pustar ut en smula.

Åttaåringen var så söt idag. Jag skulle laga teriyaki-lax till middag, men saknade några ingredienser, så jag skickade honom till affären. Han har varit och handlat själv flera gånger, men inte så många saker på en gång. Jag skrev upp på en lapp vad han skulle köpa: morötter, svamp, purjolök och så ingefära. Sa att han kunde ta ungefär tio svampar i en påse. Ingefäran ritade jag och beskrev hur den såg ut. "Men hittar du ingen så gör det inget."

Efter en stund kom han tillbaka med en ganska tom påse.
"Det var en ganska misslyckad tur till affärn. Dom hade ingen pepperoni."
"Hm...pepperoni...menar du ingefära?"
"Jaha...jag tänkte fel...och dom hade ingen svamp att plocka, bara färdiga i en låda."
"Men det går ju bra, köpte du en sån då?"
"Nej..."
"Men morötter då?"
"Det glömde jag..."
"Men du hade ju en lapp?"
"Den glömde jag bort att jag hade..."

I den stora tygpåsen fanns en purjolök.

Stackarn blev lite ledsen för allt han hade glömt, men jag tackade för purjolöken som han ju fixat och dessutom hade han ju slängt soporna på vägen ut! Mats handlade på vägen hem från jobbet, så middag blev det ju ändå.

Jag tycker det är lite spännande med de första uppdragen barnen får. Roligt, men lite nervöst och inte så lätt att fixa biffen. Eller laxen.

Sixten fyra år

Det duggar ju inte tätt med blogginläggen just nu, men jag måste ju ändå lägga ut lite bilder från Sixtens fyraårsdag, även om det är snart två veckor sedan han fyllde. Han njöt i fulla drag över att det var hans dag, från det att vi sjöng för honom på morgonen (han log innan han öppnade ögonen) tills han la sig på kvällen och undrade om det fortfarande var hans födelsedag. Lillkillen. Så mycket spring i benen och så mycket vilja!

I söndags hade han sitt första kompiskalas, här med sin polare Spindelmannen. Själv är han vampyr. Han önskade sig en vampyrdräkt "som den på filmen" (Scooby Doo och vampyrerna) men de växer ju inte på träd och inte finns de på Barnens Hus heller... Men jag hittade en lila plyschklänning på Gåvan som jag sydde om till mantel och jag och Ivar tillverkade en mask som ser ut som vampyren på filmen. Vi fick godkänt!

Just nu

Det blev en lång bloggpaus, energin och motivationen har inte funnits där. Att skriva om det fina och lättsamma har känts meningslöst och tomt. Att skriva om det svåra har varit för svårt. För utlämnande.

Det har varit kämpigt för äldste sonen en tid nu, vi tar en dag i taget. Livet med Asperger är inte det lättaste livet, inte just nu i alla fall. Vår största uppgift just nu är att ge honom hopp känns det som. Trygghet och hopp. Att det kommer att bli bättre, kännas bättre.

Julafton

Julaftonsmorgon. Tomten hade förstås lämnat paket vid barnens sängar som han brukar. Men stackars Ivar berättade lite förläget att han inte såg något paket bredvid sängen på morgonen "och då började jag gråta tyst för mig själv. Men sen gick jag på toa och när jag kom tillbaka tände jag lampan och då såg jag att det var ett paket där med silverpapper!" (som han hade trott var den bärbara datorn). Han verkade ha hämtat sig snabbt i alla fall.

På kvällen, när tomten kom, var Sixten lite reserverad, men vågade ändå gå fram och hämta sina julklappar - och sedan njöt han i fulla drag av öppnandet. Kolla in minen när han ser sitt alldeles egna StarWars-lasersvärd! (nu slipper han låna brorsans...).

Sixten Stjärngosse

 

 

 

Stjärngossen - alltid redo

Sixten provade sin stjärngossestass förra veckan, inför sin julfest på förskolan. Han kände sig fin och tyckte nog att en honnör var på sin plats (eller är det en scouthälsning?). Hade fler härliga bilder, men det gick så segt att ladda upp dem, så jag får prova imorgon istället. Ni får hålla till godo med denna så länge!

Björnbo

 
Får jag presentera Björnbo, Sixtens senaste favorit bland mjukisdjuren. Här iklädd Sixtens sockar. Jag tycker namnet är strålande. Björnbo.