En fin stund

Nu är begravningen över. Det blev en fin stund att minnas trots allt, jättefint i kyrkan. Anna är så duktig på att ge hopp med sina ord och Maria Ruottenkoski sjöng så fantastiskt vackert. Hon berättade för Kerstin att den första sången hon valt att sjunga var till pappa och den andra var till Kerstin, det tyckte jag var så fint tänkt. Det var många som kom till både kyrkan och minnesstunden, släkt och vänner.

Jag var så trött på kvällen, all anspänning släppte förstås. I kväll ska jag till Linda på junta och i morgon far jag, Mats och Sixten till IKEA. Pojkarna ska vara på var sitt ställe, Ivar hos mormor och Kjell och Viktor hos farmor och farfar. Det ska bli skönt att få tänka på något annat och göra något roligt, jag känner att jag behöver det.